SV

Lär dig mer om förmaksflimmer

Ungefär 526 000 svenskar lider av förmaksflimmer, en allvarlig sjukdom som kan leda till stroke. Av dem har runt 399 000 fått sin diagnos medan uppskattningsvis 127 000 fortfarande är oupptäckta.

Om flimret upptäcks finns det möjligheter till behandling, men oupptäckt är det en av de vanligaste anledningarna till att man drabbas av stroke.

  • Oregelbunden hjärtrytm (arytmi) kan vara ett tecken på att du har förmaksflimmer.
  • Genom att känna din puls varje dag under två veckor kan du upptäcka om ditt hjärta slår oregelbundet.
  • Det kan vara svårt att känna igen tecknen på förmaksflimmer. Om du har ett eller flera av symtomen, eller om det bara inte känns som vanligt, ska du kontakta sjukvården.

Vad är förmaksflimmer?

När ett hjärta fungerar som det ska pumpar det runt blodet med en jämn takt. Det pumpar snabbare när du är ansträngd, och långsammare när du vilar. Vid förmaksflimmer, eller hjärtflimmer, pumpar hjärtat med oregelbunden takt. Den oregelbundna rytmen gör att blodet strömmar sämre genom hjärtat vilket kan orsaka blodproppar. Blodpropparna kan följa med blodet genom kroppen och täppa till kärlen. Skulle det hända i hjärnan kan det leda till stroke.

Olika typer av förmaksflimmer

Förmaksflimmer brukar delas in i tre olika varianter:

  • Paroxysmalt förmaksflimmer innebär kortare attacker som kan komma och gå. Rubbningarna i hjärtrytmen pågår oftast inte mer än något dygn. I vissa fall kan symtomen pågå upp till en vecka.
  • Persisterande förmaksflimmer innebär episoder som sitter i mer än en vecka.
  • Permanent förmaksflimmer är en konstant rubbning av hjärtrytmen.

Symtom på förmaksflimmer

Symtomen kan vara ganska diffusa och vissa känner knappt något alls. Här är några av de vanligare besvären som kan förekomma vid förmaksflimmer:

  • hjärtklappning
  • oregelbunden puls
  • oroskänsla i bröstet
  • trötthet och svaghet
  • yrsel
  • andfåddhet, även vid mindre ansträngning
  • ont i bröstet.

Om du har ett eller flera av symtomen, eller om det bara inte känns som vanligt, ska du kontakta sjukvården. Kom ihåg att det finns behandlingar att få, så länge flimret upptäcks!

Hitta din närmaste vårdcentral

 

Hur du får diagnosen förmaksflimmer

För att ställa diagnosen förmaksflimmer görs ofta en EKG-undersökning, med hjälp av den kartläggs hjärtats rytm. Undersökningen är helt smärtfri. Om undersökningen inte visar något kan du få göra en längre EKG-registrering, ibland under ett dygn eller mer, med hjälp av en bärbar EKG-apparat.

Du får också genomgå en allmän undersökning för att hitta fler riskfaktorer samt tecken på hjärt-kärlsjukdom. Man tar laboratorieprover för att undersöka bland annat njurfunktion, kolesterolvärden, saltbalans, sköldkörtelfunktion och blodvärde. Ibland görs även en ultraljudsundersökning av hjärtat.

Upptäcka och diagnostisera förmaksflimmer med flexibel EKG-teknik

I takt med att flexiblare EKG-teknik finns tillgängligt utvecklas också möjligheterna att upptäcka och diagnostisera förmaksflimmer. I dag finns många tekniska hjälpmedel som gör det enkelt att undersöka sitt hjärta. Några har redan börjat att användas inom vården och vissa hjälpmedel kan patienter själva köpa och använda. En stor fördel med många av dessa tekniska hjälpmedel är att de regelbundet kan mäta hjärtats aktivitet i vardagen, även under tider då användaren inte är i kontakt med vården. Här är några exempel:

  • Plåster-EKG
    Genom ett plåster-EKG fästs en monitor med hjälp av en klisterlapp mot huden. En fördel med många plåster-EKG är att hjärtrytmsaktiviteten kan mätas under längre tid jämfört med ett traditionellt långtids-EKG, och kontinuerligt jämfört med handhållna EKG.
  • Handhållen EKG
    Handhållna EKG är lätta att bära med sig. Testet tar endast någon minut och användaren kan själv välja när den vill undersöka sitt hjärta, till exempel vid symtom. Vissa handhållna EKG-mätare har också möjlighet att direkt skicka resultatet digitalt till vården.
  • Smarta klockor
    Många smarta klockor har i dag funktioner som gör det möjligt att läsa av hjärtats aktivitet genom EKG. Vissa klockor har också möjlighet att spara mätningen som en PDF-fil som användaren kan dela med sin läkare.

Flimmerrapporten, om förmaksflimmer i Sverige

Riksförbundet HjärtLung ger tillsammans med Pfizer och Bristol Myers Squibb ut Flimmerrapporten. 2023-års rapport har underrubriken ”Att upptäcka förmakflimmer i tid”.  Den här rapporten handlar om vikten av att upptäcka fler fall av förmaksflimmer för att färre personer ska drabbas av stroke. Förmaksflimmer är den vanligaste formen av rytmstörning i hjärtat och kan ha stor påverkan på livet för den som drabbas. Förmaksflimmer är i sig inte livshotande, men obehandlad leder sjukdomen till en kraftigt ökad risk att drabbas av stroke. Här kan du bland annat läsa om:

  • mörkertal
  • geografiska skillnader
  • screening och behandling
  • flexibel EKG-teknik
  • regional statistik.

Ladda ner Flimmerrapporten 2023

Risken för förmaksflimmer ökar om du är över 65 år. Du ska vara extra uppmärksam om du dessutom har högt blodtryck, diabetes, hjärtsvikt eller annan hjärtsjukdom och om du tidigare haft stroke eller Transitorisk ischemisk attack (TIA).
Som ett första steg för att upptäcka ojämna hjärtslag kan du själv känna på din puls med två fingrar, två gånger om dagen, i två veckor.
Vad vet du om förmaksflimmer? Spela vårt spel och sätt kunskaperna på prov.