Lär dig mer om förmaksflimmer

Ungefär 430 000 svenskar lider av förmaksflimmer, en allvarlig sjukdom som kan leda till stroke. Av dem har runt 330 000 fått sin diagnos medan uppskattningsvis drygt 100 000 fortfarande är oupptäckta.

Om flimret upptäcks finns det goda möjligheter till behandling, men oupptäckt är det en av de vanligaste anledningarna till att man drabbas av stroke.

  • Oregelbunden hjärtrytm (arytmi) kan vara ett tecken på att du har förmaksflimmer.
  • Genom att känna din puls varje dag under två veckor kan du upptäcka om ditt hjärta slår oregelbundet.
  • Det kan vara svårt att känna igen tecknen på förmaksflimmer. Om du har ett eller flera av symtomen, eller om det bara inte känns som vanligt, ska du kontakta sjukvården.

Vad är förmaksflimmer?

När ett hjärta fungerar som det ska pumpar det runt blodet med en jämn takt. Det pumpar snabbare när du är ansträngd, och långsammare när du vilar. Vid förmaksflimmer, eller hjärtflimmer, pumpar hjärtat med oregelbunden takt. Den oregelbundna rytmen gör att blodet strömmar sämre genom hjärtat vilket kan skapa blodproppar. Blodpropparna kan följa med blodet genom kroppen och täppa till kärlen. Skulle det hända i hjärnan får du en stroke.

Olika typer av förmaksflimmer

Förmaksflimmer brukar delas in i tre olika varianter:

  • Paroxysmalt förmaksflimmer är kortare attacker som kan komma och gå.
    Rubbningarna i hjärtrytmen pågår oftast inte mer än ett dygn och symtomen går över
    av sig själva. I vissa fall kan symtomen pågå upp till en vecka.
  • Persisterande förmaksflimmer är lite längre episoder som inte går över av sig själva.
    Behandling krävs för att rytmen ska återställas.
  • Permanent förmaksflimmer är en konstant rubbning av hjärtrytmen. Det drabbar
    ungefär hälften av alla flimmerpatienter.

Symtom på förmaksflimmer

Symtomen kan vara ganska diffusa och vissa känner knappt något alls. Här är några av de vanligare besvären som kan förekomma vid förmaksflimmer:

  • hjärtklappning
  • oregelbunden puls
  • oroskänsla i bröstet
  • trötthet och svaghet
  • yrsel
  • andfåddhet, även vid mindre ansträngning
  • ont i bröstet.

Om du har ett eller flera av symtomen, eller om det bara inte känns som vanligt, ska du kontakta sjukvården. Kom ihåg att det finns bra behandlingar att få, så länge flimret upptäcks!

Hitta din närmaste vårdcentral

 

Hur du får diagnosen förmaksflimmer

För att ställa diagnosen förmaksflimmer görs ofta en EKG-undersökning, med hjälp av den kartläggs hjärtats rytm. Undersökningen är helt smärtfri. Om undersökningen inte visar något kan du få göra en längre EKG-registrering, ibland under ett dygn eller mer, med hjälp av en bärbar EKG-apparat.

Du får också genomgå en allmän undersökning för att hitta fler riskfaktorer samt tecken på hjärt-kärlsjukdom. Man tar laboratorieprover för att undersöka bland annat njurfunktion, kolesterolvärden, saltbalans, sköldkörtelfunktion och blodvärde. Ibland görs även en ultraljudsundersökning av hjärtat.

Risken för förmaksflimmer ökar om du är över 65 år. Du ska vara extra uppmärksam om du dessutom har högt blodtryck, diabetes, hjärtsvikt eller annan hjärtsjukdom och om du tidigare haft stroke eller TIA.
Som ett första steg för att upptäcka ojämna hjärtslag kan du själv känna på din puls med två fingrar, två gånger om dagen, i två veckor.

Cookies är viktiga för att sidan ska fungera ordentligt. För att förbättra din upplevelse använder vi cookies för att samla in statistik för att optimera sidans funktionalitet och leverera innehåll som är skräddarsytt till dina intressen. Klicka på Godkänn och Fortsätt för att acceptera cookies och gå direkt till sidan eller klicka på Mer information.